Om


Yvonne Kingbrandt, född 1953 i Stockholm. Boende i Gävle.
Felaktig Diagnos Alzheimers sjukdom 10 juni 2008. Diagnosen borttagen 20 augusti 2018. I dag den 3 september 2018 börjar min nya blogg och mitt ”nya” liv. 

Bilden överst i bloggen heter ”On the roud again”   

 

Kontakt med mig personligen endast via kommentarer här på bloggen då jag inte älskar telefoner. Jag tar inte heller nya facebookvänner som jag inte har personlig kontakt med. 

DEN SOM KAN SKRATTA ÅT SIG SJÄLV HAR ALLTID ROLIGT!❤️❤️❤️❤️❤️

Presentation

Visar inlägg från augusti 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Snabba ryck....

Skrev jag inte att jag mådde bra i går, jo det tror jag. På eftermiddagen började värken i höger ben, knä, höft mm, i princip hela höger sida värkte. Detta trappades upp hela kvällen och det slutade med värmedyna i sängen för att somna ifrån. I dag känns det bättre. Kanske gjorde jag något knäppt i går, vi får se. 

Problemet är att jag inte kan ta ny spruta, kortison, det är för tidigt. Men förhoppningsvis några veckor innan jag reser eller så chansar jag på att värmen löser problemen. Blir alltid numera dålig en vecka efter sprutan. Det är av bedövningsmedlet i säger läkaren.

I går var maken ute på fågeljakt med Chivas. Chivas har jakthalsband och där kunde man avläsa att man gått 1,5 mil. Inga fåglar men väl massa kantareller.

Känner hösten är här så jag har börjat plocka in allt utomhus och göra lite höst inomhus. Lite trist, tur jag har Thailand framför mig.

Fick så mycket bök med boken i går, satt och förvandlade varje kommande sida till rätt mall, hittade inget sätt att göra det snabbare på, så skriva han jag aldrig. Men, nu ska jag prova att lägga in några sidor. Så i dag blir det inte mer än så här.

Torpet igen...

Blev ingen intervju i går, hon hade missuppfattat tiden och jag satt och väntade en halv timme sedan drog vi till torpet. Har svarat henne i dag att hon får ringa mig hit på mobilen istället.

Kuratorn gick bra och vi hade som vanligt ett bra samtal och jag fick bra råd för hur jag ska klara av vissa saker framåt, hon är en pärla.

Nu ska jag försöka skapa några nya mallar i boken när jag nu sitter på makens PC som är lite större modell, det är lättare att se då. Har fått hjälp av helpdesk på boksiten hur man gör en del jag inte förstod så nu ska det gå på räls. Måste däremot skaffa bättre  bild på mig själv för den jag valde var för dålig upplösning. Tyckte att den enda bild jag har i boken skulle vara en bild på mig som jag ser ut just nu då jag startar boken, och min vän i Sthlm hade tagit en bra bild i helgen på mig, men när jag beskar den , för att slippa massa karlar med på bilden , blev det tydligen för dålig upplösning.

I dag har min bror hört av sig. Han har fått sin slipover med Brynäsfärger och märke på. Jätteglad blev han.

Nu skriver jag långa mail till pappa om hur de ska fostra sin hund. Det senaste jag hörde var att de satt på henne munkorg för att hon bits. Valpen är 4 månader och gissa att det kliar i tänderna. Vilket lidande då att inte få bita i något alls. Så nu har jag blivit rådgivande om hunduppfostran till Thailand, haha.


Jag mår riktigt bra just nu, ska ränsa rabatter och ev. baka lite kakor i dag, en gladdag. 





onsdag = kurator

Snart ska jag till min kurator på minnesmottagningen. Det är uppföljning av de två besök maken och jag gjort tillsammans sedan allt rasade för mig i maj-juni.

Sedan blir intervjuen jag pratade om redan kl 12 på telefon. Jobbigt eftersom jag inte hör så bra på telefon, inte av hörselproblem men av förståelse tror jag då jag inte ser personen samtidigt. En dag ringde de från min bank. Hon som rinde satt i ett landskap och jag hörde livet och sorlet omkring henne hela tiden. Det var helt omöjligt för mig att kncentrera mig p vad hon sa. Jag frsökte förklara och bad henne ringa en annan dag från en annan telefon. Hoppas hon förstod Sånt där är besvärligt. Samma när sönerna ringer från bil eller från pendeltåg,t-bana. Jag hör inte vad de säger eftersom jag hör alla andra ljud. 

Så en viss rädsla för att prata i telefon, ens svara, har det blivit. Men hoppas hon har lugn omkring sig så intervjuen går bra. Jag har bett att få läsa igenom den innan tryckning så inget tokigt står.

Sedan drar vi till torpet. Står inte ut med den karlstinta hunden just nu, måste iväg härifrån. 

I går var jg på Gnistan, dagaktiviteten. Nu är vi bara kvinnor kvar på tisdagar. Över lag verkar det ont om män på dagaktiviteten nu. Ett tag var det flera stycken. Vad händer..... är vi kvinnor starkare eller är det så att männen kommer först på sluttampe till aktiviteten för att det är skämmigt innan.. eller går sjukdomen fortare hos män....många frågor men inga svar. In viss uppblandning hade nog behövs i alla fall.

Har fått några uppdrag framåt på Gnistan, enkla saker men kul att göra något meningsfullt i alla fall. Att sitta är ju inte min grej samtidigt som jag är väldigt trött nu när jag höjt medicinen. Men, jag är lugn.....Så det hjälpte. När jag känner att jag klarar av det trappar jag ner igen.

Det finns en risk att jag upprepar saker här i bloggen numera. Minnet är sämre och det får ni helt enkelt stå ut med. Jag har blivit sämre men ändå inte på något synbart sätt utåt. Det märks mer hemma och går att dölja bra.

Äldre inlägg