Om


Yvonne Kingbrandt, född 1953 i Stockholm. Boende i Gävle.
Felaktig Diagnos Alzheimers sjukdom 10 juni 2008. Diagnosen borttagen 20 augusti 2018. I dag den 3 september 2018 börjar min nya blogg och mitt ”nya” liv. 

Bilden överst i bloggen heter ”On the roud again”   

 

Kontakt med mig personligen endast via kommentarer här på bloggen då jag inte älskar telefoner. Jag tar inte heller nya facebookvänner som jag inte har personlig kontakt med. 

DEN SOM KAN SKRATTA ÅT SIG SJÄLV HAR ALLTID ROLIGT!❤️❤️❤️❤️❤️

Presentation

Visar inlägg från april 2011

Tillbaka till bloggens startsida

Valborg

Ja, i dag är vi bortbjudna till makens kusin , till deras landställe. Det blir redan på eftermiddagen och sedan kväll med övernattning. Väl lång tid för mig, får nog ta med mig lite sysselsättning annars klättrar jag på deras väggar tror jag. Dessutom är det svårt att orka vara pigg och social så länge, måtte jag orka utan att de tycker jag är tråkig.

Mitt ben har blivit ett helv....Längtar bara till läkartiden nu, men den är först om 1,5 vecka. Det värker konstant, men när jag rör på mig är det bättre, får väl springa omkring och göra saker hela tiden, pust.

Skulle ut och handla nya jeans i går, men trors att jag inte ville något hellre orkade jag inte göra det. Kroppen var som bortblåst och jag mådde illa av, tror jag, allergi. Det blåste hårt här och jag satt ute en timme och sedan var det kört. Illamående, balansproblem, ögonproblem. Jag äter tabletter för allergi, men det är väl för kraftigt nu kanske. Får hålla mig mer inne jsut nu även om det är trist.

Man ska då ha allt. Är det inte märkvärdigt. Har man den ena grejen får man en massa på köpet också och ibland kommer det när personen redan blivit så dement att de inte kan redogöra för hur det känns. Vilket öde det är att tappa förmåga att göra sig förstådd.

Så, nu måste jag masa mig in i duschen, pust och stånk. Inte favosysselsättning precis men bra när det är klart. Sedan blir det sitta och brodera med benet i värmepaket till vi ska åka bort kl 14.00.

Trevlig valborg och hoppas era hundar slipper en massa smällande...

Danskväll på Gnistan mm

Ja, det blev en trevlig kväll även om jag var väldigt stressad och nervös före. Ville vända innan jag var framme faktiskt. Det är stressen av att vistas bland en hel del så sjuka människor som jag är rädd för. Jag jämför alla med, kommer jag att vara den där sedan , eller den där, eller..... Sitter och tittar mig runt och undrar och blir lite deppig. Men, maken bjöd upp till dans och det var härligt att få dansa igen även om andningen inte höll alls, svetten lackade redan efter första dansen och benet liksom fick slänga med lite lösare än vanligt.

Musiken med Walle var toppenbra och anpassad perfekt för alla generationer.

En kvinna kom och pratade med mig om min blogg som hon berättade att hon följer. Hon har dessutom tagit fasta på en del jag bloggat om och fört det vidare till ansvariga personer. Tack snälla du, jag vet att du läser i dag också och är så glad att min blogg kan tillföra saker både för läsare och vidare ut i kommunerna. Dety var dessutom härligt att få gå ut med dig i ett annat rum och bara prata, jag blev mer avslappnad av det. Stor kram till dig och allt du gör för oss dementa.

Så nu tror jag lösningen finns på bytet av tåg i Sthlm när jag ska till Linköping. Maken har fått veta att SJ (eller vilket bolag det nu är) håller med ledsagare mellan tågen. Det är bara att beställa och det är gratis, hurra! Det provar jag.

I morgon är vi bortbjudna. Hoppas jag inte blir så kärrad före som jag blev inför dansen i går. Svårt att gå bort och jag hatar att klä upp mig numera, troligen pga vikten. Men, vi ska till ett landställe så jeans får det bli.

Kitty är lite konstig igen. Hon matvägrade i går morse och tittar mest på maten nu innan hon äter. Hon sover mycket, ser slö ut osv. Vi hoppas det är ett löp för det är snart ett år sedan hon löpte, men vi serr inga riktiga täcken på det än. Bara att vänta och se. Det har gått 2 månader drygt sedan hon blev frisk sist och det är den tid som gått mellan sjukperioderna så orolig är vi nu.

 

 

 

Oj, snart ska jag på tur.....

Börjar bli lite spänd för resorna till Kristianstad och Linköping. Mest för Linköping faktiskt för det visar sig att jag måste byta tåg i Sthlm både dit och hem. Nu är det ju faktiskt den enda centralstation jag är riktigt van vid efter 38 år som Sthlmare. Om det kniper får jag ta hjälp av våra söner som jobbar på Restaurang Stockholm som ligger i samma byggnad som centralen men man måste gå ut ur centralen och gå åt höger några steg så är man där. De kanske kan gå ifrån en stund och sätta mamma på rätt tåg, vi får se.

I samma veva vill jag rekommendera restaurang Sthlm till er. Supergod mat eftersom min son är kock där och superbra servering eftersom min äldsta son är hovmästare där, tihi. Hur som helst, de har väldigt spännande menyer och brukar ha avsmakningsmenyer också, väldigt trevligt. Lite dyrare ställe, men väl värt det.

Så har ja gjort min första reklam i bloggen då, ha,ha. Bra med blogg, ingen kan säga vad jag ska säga så länge jag inte gör bort mig ordentligt.

I dag är det Gnistan och i kväll är vi bjudna till danskväll på samma ställe. Vi går dit förutsättningslöst och hoppas att det inte bara blir taub även om jag gillar Taub.

Har fått läkartid för mitt ben nu. Skönt. Har också fått tid till geriatriska för nya diskussioner om min alzheimer, skönt.

Nu ska jag gnistra igen

 

 

 

Äldre inlägg